Tjena!

 

Måndagen den 26 november. Klockan är 15.15 och jag och Linnet sitter på en buss till huvudstaden! Det känns nästan lite konstigt att inte åka buss mer än tre timmar idag när alla våra andra turer varit på minst 10 timmar. Jag tänkte jag skulle berätta om de senaste dagarna, även om det kanske inte finns jättemycket att berätta.

 

Den 22e blev dagen vi delade på oss och Emma och Julia for till Laos och jag och Linnea skulle fortsätta uppåt i landet. Vi hade hyrt en moppe och skulle själva ta oss från Hoi An till Huè. Vi hade en karta med ett antal platser vi ringat in som vi ville se. Det blev en heldag och jag knarkade ipren. Vi åkte klockan 9 och var framme kl 17 i den nya staden, men så smidigt, väl där ringde vi ett nummer och 10 minuter efter kom de körande med våra väskor och hämtade moppen. På kvällen ringde jag Kry och försökte få dom att säga vad de var för fel på mig, haha stackars kry.

 

23e och jag mådde kaosdåligt. Hade fått världens hosta som gjorde ont i bröstet, huvudet värkte, jag kallsvettades och jag var så trött. Jag beslutade mig för att för tredje gången glilt och med råd från Kry åka till sjukhuset. Denna gång valde jag det internationella i hopp om bra engelska. Just den biten visade sig fel och internationella sjukhuset var hittills de sämsta jag besökt i engelskan. De tog i alla fall min sjukdom seriöst och jag fick göra flera blodprover och röntga lungorna. Vad som sen var felet är oklart, ett värde i blodet är högre än det ska och visar att det finns en inflammation/infekton i kroppen. Men vad är högst oklart, han gav mig i alla fall några mediciner på recept och sa att jag inte skulle resa på ett tag. Lycka till kände jag och kanske såg han det i mitt ansikte för då sa han "hade du varit vietnamesisk hade jag lagt i dig". Så förstod jag att han medade allvar på riktigt. Hela den kvällen hade jag beslutsångest och funderade på vad som var bäst, om jag skulle vara tvungen att avbryta resan och åka hem. Så glad att ha Linnea med mig hela dagen som stöttade och konfronterade läkarna åt mig. Vi hade bokat en buss till Ninh Binh på kvällen och diskuterade hur vi skulle göra. Tillsist bestämde jag mig för ett sista försök, jag följer med till NB och sover i två dagar. Blir jag bättre kanske jag kan fortsätta, annars får jag helt enkelt åka hem.

 

Så sagt och gjort idag är de måndag och tre dagar sen vi ankom till NB. Jag har sovit i två dagar och det har varit så tråkigt när Linnea kommit hem och berättat om sina äventyr, men nödvändigt. Och idag känner jag mig bättre, inte bra men bättre. Sen är jag bitter, de måste jag erkänna, jag är aldrig sjuk hemma varför ska hela denna resa gå ut på sjukdom för mig? Men de är vad de är.

Igår kom jag i alla fall utanför rummet under min lunch när jag köpte take away och linnea och jag åkte lite båt som avgick precis utanför vårat hotell.

 

Ja, detta blev väl inget superroligt inlägg kanske men det är uppdateringarna jag har. Planen var att vi efter detta också skulle ta oss till Laos men pga min energi och dyra priser har vi bestämt oss för att skippa det för nu. Därför flyger vi till Singapore imorgon redan, där möter vi Julia och Emma och åker efter några dagar vidare till Bali där vi sen ska hänga länge. Det känns skönt att veta det. Nu vill jag bara bli helt frisk så jag kan ta vara på all fin yoga därnere!

 

Nu rullar vi in i en stad här, kan det vara Hanoi? Jag har ingen aning faktiskt men det ser ut som en storstad med många höga hus. Kan ni fatta att det bor 100 miljoner människor i Vietnam, helt sjukt!

 

Stor kram till er /L