19 december 2018

 

Hej.

Onsdag, jag har ingen aning om vad klockan är, det finns tre olika möjliheter -balitid, mellanlandningstiden eller Sverigetiden. Inte undra på att man blir lite förvirrad. Jag sitter i alla fall på det andra planet till Sverige. So far har det verkligen gått förvånansvärt lätt. 10 timmar från Bali till Doar, jag sov nog 4 av dom, resten tittade jag på filmer och åt god mat.

Vi flyger Qutar och jag vill ge dom all cred som går. Liksom sist när vi flög Turkish Airlines så är servicen på topp, maten jättegod, filmerna nya och gratis, all dricka inkluderat. Dessutom är det massor med plats, vilken kanske är lite hemskt också. På första planet var vi 90 och detta 62 stycken (de går in 200 någonting).

Och nu är det alltså på allvar, om 6 timmar landar vi i Stockholm. Inte för att vi är hemma då, vi ska först från Arlanda till min lägenhet i Stockholm, sen till Linköping och tillsist Horn. Det är en lång resa. Men det känns som sagt väldigt bra so far.

 

Jjag har lite svårt att beskriva hur det känns i min kropp, kanske för att jag inte själv vet. Jag känner mig inte ledsen, men inte heller glad. Jag vill ju inte, vilket många av er redan vet, vara i Sverige. Jag hatar mörkret och jag avskyr kylan, kan inte förklara hur glad jag är över att ha missat november. Men jag försöker ändå se de hela positivt, de ska bli mysigt att fira jul med familjen och dessutom är det ju inte så lång tid kvar innan jag ska åka iväg igen. De är nog ändå de som är min tröst.

Nu låter jag oförskämd, jag är såklart också jättetacksam att ha en familj och vänner hemma som väntar <3

 

Jag tänkte inte gå in på mer i detta inlägg om resan i stort, de tänkte jag ge en egen rubrik och skriva om härnäst, som en liten sammanfattning. Därför berättar jag istället bara om våra sista dagar på Bali.

 

Jag skrev sist att vi skulle åka till Kuta och hitta mammas och pappas restaurang. Vi kom aldrig dit eftersom trafiken på Bali verkligen inte fungerar och det skulle ta oss två timmar enkel våg att ta oss de 15 kilometer som det var dit. Istället gick vi till en restaurang i närheten och åt. Nasigoräng för 13 kronor.

 

Igår var vår sista dag och vi tillbringade förmiddagen i solen. Jag hag använt solskyddsfaktor 50 under resans gång och för en gång skull varit snäll mot min hud. Och jag har fortfarande blivit brun, så det går ändå alla som är som jag och tror att man inte kan bli brun av solkräm!

Vid lunch åt jag min sista smoothiebowl på mitt favvoställe innan jag gick på lite souvenirerjakt.

Kom hem och sprang en liten sväng, och nu snackar vi liten, 12 minuter orkade jag haha. Men det spelar ingen roll, om en dag kan jag inte springa i shorts och sport bh, lika bra att passa på!

Gick och fixade mina naglar på ett spa, har ju inte haft naglack på 10 veckor så jag kände mig så fin efteråt hihi.

 

Sista middagen med tjejerna, på en annan favoritrestaurang, ni vet där jag skrev att jag ätit min livs bästa pasta. Jag åt den igår också! ;-)

En kaffe med kompisgänget från Uluwatu och hejdåkramar. Hem och packa. Väldigt svårt att somna men det gjorde ju ingenting, jag behövde inte hålla mig pigg för nått.

Och så imorse 6.00 kom taxin och hämtade upp oss. Då var väskorna packade en allra sista gång. Gaalet.

 

Nu kommer det lite mat här, tredje gången haha! Men ni vet ju vad jag tycker om mat, inte skulle jag tacka nej! Vi hörs snart igen, eller så ses vi kanske?! Kommer lägga till lite bilder på detta inlägg så snart som möjligy, och så kommer sammanfattningen imorgon! :-)

 

Stor kram i vilket fall,

/L

 

 

Ps. Jag måste också uppmärksamma att det var världens bästa pappas födelsedag igår också. Grattis! Jag älskar dig så mycket.